En riktig jerkbaitkväll minsann, jag är i full färd med att lära mig så mycket som möjligt att jerka på bästa sätt. Tror jag ska börja hålla mig till bara några få baits, lära känna dem ordentligt och hur jag kan dirigera dem rätt.
Men det var riktigt trögt fiske, särskilt vid en av Skarholmens bryggor där vi var först. Så vi gav upp och drog oss vidare mot Hammarskog.
Men åker man ut mot Hammarskog måste man ju stanna till vid den lilla oasen kallad Dalkarlskärret och lyssna till alla fåglar och stå på bryggan och vara romantiska en liten snutt. Många sothönor, gäss och gubbar med jättekameraobjektiv lurade i vassen dock så det var bäst att inte stanna för länge, hihi.
Det var trögt fiske i början i Hammarskog sen också ett tag, ända tills solen började ramla neråt sakta men säkert. Då högg det till på Thomas Polarräven-bait och jag fick rycka dit och assistera.
Årets första gädda vevades in minsann. En riktigt vacker och rund en på 1480 gramsar. Vi var båda lika vansinnigt sugna på just en sån med pepparrot och potatismos, så den fick såklart följa med hem.
Medan jag gick tillbaka till mitt fiskande igen muttrade jag för mig själv avundsjukt att "han får ju alltid gädda, det är så orättvist...". Just i samma sekund kände jag att spötoppen drog iväg och lyckan spred sig inombords.
Visst, den var inte stor, bara 670 gram, men det var en gädda. Min första för i år. Efter en liten försiktig operation då den hade stängt verkligen hela käften om krokarna och var fastlåst i draget så blev det några snabba bilder till innan jag simmade igång den lite och den gled iväg så vackert i solnedgången igen. Nu var jag nöjd, jag slapp gå lottlös, och det gjorde inget att min vinst var kilot mindre, thihi.
Jag hann dock inte kasta mer än två kast till med samma bait så kände jag samma underbara motstånd igen av en seg och långsam vårgädda. Denna var något helt otroligt jätteliten och söt, baiten som var en Westins Sörlas var ju nästan lika stor som själva fisken. Men jag slapp landa sötnosen, för precis när vi skulle ta upp och kroka av den krokade den av sig själv, så praktiskt med sånt där ibland.
Nog blev det en lyxmiddag igår kväll sen strax efter fisket. Medan jag satt och bloggade och laddade in bilder från kvällen, lagade sambon ihop detta; Kokt gädda med potatismos, riven pepparrot och skirat smör. Ibland har jag det riktigt bra minsann... Gud, så gott det var! Äkta husman när den är som bäst och färskast!
Inte nog med det, trodde inte fiske skulle vara så underbart helande för ett par ömma axlar, men varje gång jag kommer ut mår jag som en sessa efteråt. Visserligen kanske mycket har att göra med avkopplingen och lugnet i mig som får allt att ramla på plats. Bra doktor det där att ordinera fiske, thihi.
Såklart fick ju Myra en liten egen gäddbit kokad utan läskiga citroner som hon avskyr stackarn. Det verkade riktigt smaskigt det där med så som hon borrade ner nosen i tallriken, thihi.